Chicnina

Nu ska jag skriva om den sista delen. För nu vill jag bara lägga allt bakom mej!

Tyvärr så fick jag vänta ett helt år innan det blev rättegång. Det var i slutet av februar 2009 som jag var på rättegången. Där fick jag möta dom för första gången som vanliga människor. Den ena hade erkännt att han var med och den andra nekade. Jag tycker hela rättegången gick fel, och det har jag även fått höra i efterhand att den gick inte rätt till. Är förbannad på vårat system samt min advokat. Jag har insett att det är så många som blir friad för något som dom har gjort.

Jag var jätte nervös över rättegången, eftersom jag har aldrig varit på en rättegång så har jag ingen aning hur det funkar. Men jag kollade mycket på nätet hur det kunde vara. Dom två killarna som hade gjort mot mej hade även 7 punkter till som dom skulle bli dömda för. Det var från rån, droger, misshandel, stöld, inbrott, hot mot tjänsteman mm. Det var även en tredje kille med, han satt och stirrade på mej genom hela rättegången. Och där har jag fått höra via brottofferjouren så får dom inte göra, för det blir som ett riktad hot mot mej. Men det var ingen som sa åt han.
Min advokat hade sagt till mej att jag får inte vara säker och peka ut killen som hade rånat mej. För han menar att man kan aldrig vara säker. HUR FAN KAN NÅN SÄGA TILL MEJ VAD JAG SER?
Så jag körde den osäkra stilen eftersom min advokat sa det till mej att jag skulle göra det, jag blir så arg när jag tänker på det. Vad tror ni hände?
Han som erkände blev dömd och han som jag pekade ut blev friad. Han som hade gjort mer skada för mej, han som hade bestämt sej för att förstöra mitt liv. Jag HATAR HAN! Kommer aldrig förlåta han.
Han som blev dömd fick bara en månads fängelse. Ni ser vad sjuka straffar vi har. Dom mår inte dåligt, men jag mår dåligt. Mitt skadestånd som jag fick vara inte något som jag blev rik på. Det är nästan skrattretande hur mesiga vi är i Sverige. Säger bara hårdare straff.
Det är så jädrans orättvis på att dom mår bra, jag mår inte bra. Jag har inte valt att bli utsatt. Men som sagt jag mår bra nu, men jag har mina dagar då jag inte mår bra, där jag blir påmind om vad jag har varit med om.

Jag har inte fått fysiska skador, men däremot psykiska skador. Är fortfarande kränkt. Mitt ärr kommer inte läka, men det kommer bli mindre, men det tar tid.

Så om ni är med om något så säger jag bara, se till att ingen advokat gör er nervös, lyssna inte på dom. Dom är bara så glad att få ut sin feta lön. Min advokat tjänade på den här rättegången mer än vad jag fick ut i skadestånd. Så den ena killen kan tacka min advokat att han inte åkte dit. För hade jag kört mitt race så hade han åkt dit. Där ser man att man ska lyssna mer på sej själv, men jag trodde ju på min advokat. Trodde han var på min sida.